Höstlov
...eller okej. Det börjar på Måndag egentligen.
Det känns jätte konstigt inför det här lovet, har inte tänkt på det ett dugg & det gör mig smått stressad, jag vill hinna göra så mycket, träffa så många & jag har absolut ingen aning om vart jag ska börja eller göra.
Är det fler än jag som tycker det här lovet känns lite: jahap?
Kanske är det bara jag eftersom jag vet att jag ska jobba en del.
Träffade även den där Café killen idag, han som bjöd mig på fika utan att jag sett han förut. Han var som vanligt trevlig & vi hade en trevlig pratstund men vi är vääldigt olika.
Ikväll skulle jag in till stan för att va med tjejisarna. Men syrran kom hem & vi dukade upp till en härlig familjemiddag och jag kunde helt enkelt inte få iväg mig själv. Det var faktiskt underbart att vara med min mentalt störda familj.
såg på Idol ikväll. Jag tycker faktiskt det är dags för Sam att checka ut ifrån hotellet.
Min pappa var för övrigt på kurs i veckan & bodde på samma hotell som Idolerna & tro mig, han kan verkligen inte sluta tjata om det. "Åh han såg jag i onsdags!" "Jaha Ewe hur avundsjuk är du att jag träffat henne då?"
Har idag även fått tidningen som jag skrev för förut. Jag hoppade av den för jag helt enkelt inte hade lusten eller tiden till det längre. Men jag fick en riktig jäkla tokångest när jag såg detta numret. Det var skiit bra! Tidningen heter: Forum Ung & är Vi Ungas medlemstidning, en ungdomsorganisation jag är med i.
I början av tidningen stod det ett "avskedstack" till mig som fick mig att gråta & jag tänkte dela med mig:
Redaktionen, en medlem fattigare. Kläden eder i sorgdräkt och klagen: Evelina har lämnat redaktionen. Efter tre underbara nummer i samkväm med Sveriges närmaste Ewe blev vi plötsligt frånryckta en del av oss; redaktionskroppen har blivit amputerad. Luften på kontoret står stilla sedan det blonda yrvädret lämnade lokalen, och ingen AC i världen kan ersätta henne. Dock måste vi inse att ingen redaktion kan förbli intakt för evigt, så vi måste gå vidare även om det är svårt. Ewe, vi saknar dig!
Jag jobbade med UNDERBARA människor med den där tidningen. I SALUTE YOU.
(förresten, de där skorna jag pratade om igår... jag köpte dom!)
/ E
Det känns jätte konstigt inför det här lovet, har inte tänkt på det ett dugg & det gör mig smått stressad, jag vill hinna göra så mycket, träffa så många & jag har absolut ingen aning om vart jag ska börja eller göra.
Är det fler än jag som tycker det här lovet känns lite: jahap?
Kanske är det bara jag eftersom jag vet att jag ska jobba en del.
Träffade även den där Café killen idag, han som bjöd mig på fika utan att jag sett han förut. Han var som vanligt trevlig & vi hade en trevlig pratstund men vi är vääldigt olika.
Ikväll skulle jag in till stan för att va med tjejisarna. Men syrran kom hem & vi dukade upp till en härlig familjemiddag och jag kunde helt enkelt inte få iväg mig själv. Det var faktiskt underbart att vara med min mentalt störda familj.
såg på Idol ikväll. Jag tycker faktiskt det är dags för Sam att checka ut ifrån hotellet.
Min pappa var för övrigt på kurs i veckan & bodde på samma hotell som Idolerna & tro mig, han kan verkligen inte sluta tjata om det. "Åh han såg jag i onsdags!" "Jaha Ewe hur avundsjuk är du att jag träffat henne då?"
Har idag även fått tidningen som jag skrev för förut. Jag hoppade av den för jag helt enkelt inte hade lusten eller tiden till det längre. Men jag fick en riktig jäkla tokångest när jag såg detta numret. Det var skiit bra! Tidningen heter: Forum Ung & är Vi Ungas medlemstidning, en ungdomsorganisation jag är med i.
I början av tidningen stod det ett "avskedstack" till mig som fick mig att gråta & jag tänkte dela med mig:
Redaktionen, en medlem fattigare. Kläden eder i sorgdräkt och klagen: Evelina har lämnat redaktionen. Efter tre underbara nummer i samkväm med Sveriges närmaste Ewe blev vi plötsligt frånryckta en del av oss; redaktionskroppen har blivit amputerad. Luften på kontoret står stilla sedan det blonda yrvädret lämnade lokalen, och ingen AC i världen kan ersätta henne. Dock måste vi inse att ingen redaktion kan förbli intakt för evigt, så vi måste gå vidare även om det är svårt. Ewe, vi saknar dig!
Jag jobbade med UNDERBARA människor med den där tidningen. I SALUTE YOU.
(förresten, de där skorna jag pratade om igår... jag köpte dom!)
/ E
Kommentarer
Postat av: caaaroline
Åhhh, jag så njuter av att de är lov! ujujuj vad kul vi ska ha allesammans, första gången jag har lov samtigdit som alla!
Postat av: Linn
Jaaaa, äntligen lov;D och alla har samtidigt, helt underbart ju!
Trackback
